fogiveandforget.

Det är så jävla skönt att du är så nollställd. tack för att jag äntligen kunnat lämna mitt helvete!



(kommer blogga mer när jag kommer hem. lär bli en veckouppdatering liksom, puss)

Repotage.



Det går bra nu, kompis det går bra nu!

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ (SOJA)KÖRV OCH MAKARONER?
(SOJA)KÖÖÖÖÖÖÖRV OCH MAKARONER, VA!?

HAHAHAHA, tristess. Det är den enda vettiga förklaringen. Jag är typ klar med mitt repotage nu. Jag ska bara skriva ingress och pilla lite med typsnittet osv. WOHOOO, AH CHIGICHIGI OH AH. OH OH AH CHIGI CHIGI OH AH!

Ä G E R, ingen knäcker mig jag svär. Jag äger, uh uh. Jag äger!

Jag har stämt dig så din pipa dansar efter mig.

Jag är hemskt ledsen att mitt bloggande är så oregelbundet. Men jag bloggar när jag behöver, orkar inte känna att det ska vara ett tvång liksom. MAN SKA BLOGGA NÄR MAN VILL, BEHÖVER OCH ORKAR. Annars blir man utbränd som vissa andra bloggare (palla nämna namn när alla vet vem jag menar, haha.)

Imorgon ska jag till skolan, även fast min motivation är lika med noll för tillfället. Det känns bara så ovärt att gå i skolan när man bara har profil och inte är nöjd med det man gjort. BLÄ OCH FAN. Jag är världens sämsta elev osv.

IMORSE försov jag mig till klockan 13. Jag slutade skolan klockan 12. Så jag kände att jag var otroligt duktig. HA HA HA. Men jag och mamma gick ner till stan och fixade med mitt bankkort. Dvs om en vecka får jag mitt bankkort. Men på fredag åker jag till STOCKHOLM(<3333333) och bor hos bobskiba. På måndag så ska vi på debaser med andreaba och mimmiba. Trevligt. Sen på tisdagen äre håkan hängpung på cirkus med bobskiba, andreaba och mimmiba. AHAHA vi är som ett litet gäng. AHAHAHA LOLZOR. Jag hoppas vädret tillåter oss att ta en tripp till finaste BENKO(<3333333). Jag har längtat efter den här veckan. Om någon vill träffa mig och bobskiba så äre bara att höra av sig. Vi är pepp på fest, så BJUD OSS! Mwahahaaaa.

Jag är fortfarande kär i eMiL Jensen ska ni veta. Jag tycker han är snygg, charmig och han är en bra artist! Jag faller lätt för män/killar/pojkar/apor som kan spela gitarr, sjunga, spela trummor osvosvosv. Musikaliska män är sexiga (förutom claes!)

Vad du än gör med mig nu och
vad du än försöker säga nu,
så får du mig ändå
Om du trollar bort mig långt från dig och
lurar hem mig med dina sämsta tricks,
så får du mig ändå


<3

Sudditjuven.

Jag har blivit kär i eMiL Jensen Lalala, min nya idol osv!
Han kom till våran skola igår och pratade och sjöng lite. Snygg, humoristisk och otroligt bra på att sjunga! Tankar lite låtar osv. Jag gillart mikketmikket!

Men nu till viktiga saker. Jag hade prov idag. Som jag inte pluggat på ett jotaaaaa! Det gick bra. Jag svarade själv på typ fyra frågor. Sen så hjälpte min lärare mig med resten. hahha, slutade med att jag iaf SVARADE på allt. Jag säger inte att det är rätt. Men det sa han om det mesta. haha!

Sitter nu och lyssnar på snook som jante gjort på ett otroligt bra tag. Jag har tappat massa låtar när jag bytte iTUNES bibliotek. RÖVEN, jag är klantigast osv. Men nu har jag iaf massa bra ny musik och massa gammal också. muahhahaha

CK, VARGPAKTEN OCH ALMEDAL SPELAR IDAG PÅ CAFÉ44 OCH JAG MISSAR DET. Men mina vänner i sthlm missar det också. Det hjälper lite att veta faktist. Jag är otroligt avundsjuk på att som är där, oki?

Jag har ont i ryggen.

GOD JUL OCH FUCK OFF.

And I try.

And I try.
Yes I try.
And I try so hard.

Jag orkar inte hur mycket som helst. Jag orkar inte bråka, orkar inte skrika, orkar inte argumentera. Jag drog slut på mina sista krafter nu. Jag orkar verkligen inte det här. Jag vet att du försöker hjälpa mig. Men du stjälper bara. I slutet är jag bara helt utmattad för att mina krafter inte räcker till. Jag hatar att du gör såhär mot mig. Du tror att jag gör det här med flit? Du tror att jag VILL må såhär dåligt? Guess what? Det vill jag inte. Jag vill må bra, som friska människor gör. Du har dragit dig ur det här. Och jag lät dig göra det i din egna takt. Du borde låta mig göra det i min egna takt också. För ju mer du pushar, ju sämre mår jag och desto mindre ork får jag. För att klara det här måste jag få göra det i min egna takt och på mitt egna sätt. Jag måste hitta min motivation. För det du gör/säger kommer bara sakta ner processen. Så SNÄLLA, BACK THE FUCK OFF! JAG MÅSTE FÅ GÖRA DET HÄR SJÄLV. SJÄLV. SJÄLV. SJÄLV!!!

"du verkar vara en väldigt ensam människa, hur har du klarat av att leva såhär i så många år?"
-det har jag inte-
"det vet jag inte."

Så får du mig ändå.

(rubriken har inget med texten att göra.)


Jag tänker skriva en text som handlar om någon jag inte tänker nämna vid namn. Men dom flesta kommer antagligen förstå vem det handlar om ändå.

Jag vill egentligen bara vara kompis med dig, och jag vill veta vad jag gjorde som blev så fel? Jag vill kunna prata med dig och kunna träffa dig utan att må dåligt av det. Jag vill inte att du ska hata mig. Jag vill vara din vän. Men jag vet att även om vi skulle bli vänner igen skulle inget vara som förut. Så egentligen är det väl inte värt att ens försöka. Men du betydde jävligt mycket för mig. Det gör du fortfarande. Du har en del av mitt förflutna. Du finns som ett kapitel i mitt liv. Även om kapitlet var jobbigt, svårt och en jävla pina. Så var det även ett av dom bästa kapitlena som skrivits. Du gjorde mig glad och jag var kär. Kär på riktigt. Men kärlek kan visst bli till hat på en sekund. Men jag får skylla mig själv. För jag gjorde fel. Någonstans visste jag nog att det inte skulle hålla. Men jag ville så innerligt att det skulle det. Så jag höll fast vid något jag visst inte skulle fungera/hålla. Men what doesn't kills me makes me stronger. Eller hur? Så du är mitt förflutna. Inte mitt nuvarande. Och om du någon gång bestämmer dig för att förlåta mig. Står jag med armarna öppna och har förlåtit dig också. Jag önskar vi kunde vara vänner.


Jag vet att vissa kanske blir ledsna på mig för att jag lägger ut den här texten och tycker att personen i fråga är en idiot. Men jag har rätt till att skriva/tycka/känna. Så bli arga om ni vill. Det här är mina känslor.

Vem är du att mig fördöma?

Ja skrämmer mig själv med hur lite jag orkar nu för tiden.
Jag har tappat motivationen till skolan. Dvs jag sover för länge. Åker inte dit även fast jag egentligen hinner. Jag grinar på skolans toaletter när jag mår dåligt. Jag har en oro i hela kroppen när jag kommer till skolan, den utvecklas nästan varje dag till ångest. Men tror ni jag vågar visa att jag mår dåligt? Neh. Exaktexakt. Just nu så behöver jag inte stressen av att inte klara av skolan. Jag mår redan så jävla dåligt och det får mig bara att må sämre. Jag orkar inte med mig själv...

Bra helg dock. Jag lever för helgerna. Då jag antingen är i Stockholm eller bara ligger hemma och sover i princip. Det är det bästa jag vet. Jag hatar verkligen stressen som jag har som en klump i magen. Den stressklumpen blir till oro som blir till ångest. Men på helgerna så blir itne klumpen till oro. Stressen lägger sig och jag kan vara mig själv för några dagar. Om inte helger hade existerat hade jag nog skolkat ännu mera.

Vad ska jag ta mig till?

Dom viskar du är tidlös
men dom menar omodern.


It won´t hurt when the killing is done by a friend
Maybe this time it will bleed untill I´m free

ps

Det föregående inlägget sa inte: ALLA FÅR ÅNGEST AV KOFFEINTABLETTER. Det sa att jag fick det. och att man kan få det. Jag VARNADE er att det KAN HÄNDA. oki?

no harm done

You make me feel like I am free again.

Koffeintabletter=DÖDSÅNGEST!

Shitshit, imorse när jag vaknade så tog jag två koffeintabletter för att orka med dagen. Men det slutade i att jag fick sån jävla ångest att jag höll på att dö. Jag har inte haft så mycket ångest på sjukt länge. Det var liksom, hej jag dör hellre just nu. Åh, jag ska ALDRIG MER äta koffeintabletter. Akta er, säger jag bara. Det var inte kul

Det ser inte ut som att det blir något stockholm för mig i helgen, fan. Hur ska jag orka allt hela tiden? Well I don't.

However far away
I will always love you
However long I stay
I will always love you
Whatever words I say
I will always love you
I will always love you

Spanar in en biff och går upp i falsett.

Det är så jävla jobbigt att jag inte kan komma i tid till skolan och det är så jävla jobbigt att jag inte kan fokusera på någonting i skolan för jag försöker klara vardagen utan att bryta ihop i total panik. Det är så jävla jobbigt att ingen vet och jag inte kan berätta för någon.

Helvetes jävla skit. Och jag vet att jag säger det ofta. Men vad mer finns det att säga?

Och vem är du att mig fördöma?
Varifrån är du?
Kom till Västra Frölunda och lev död
Tanken slog mig när jag åkte på spö


rövsvett.

Om livet var en sång skulle jag sjunga hela tiden.

Godmorgon.
Jag har försovit mig idag igen och det är inte värt att åka till skolan nu. För jag kommer åka dit och åka hem isf. Det känns bara meningslöst. Plus att jag har ångest. Jag orkar verkligen inte ha ångest varje dag. Det är så jävla tröttsamt. Jag klamrar mig fast i lyckan som jag hade förut. Men jag kan inte hålla mig fast egentligen. För kan man hålla sig kvar i något som inte finns längre? Jag tror inte det. Fan alltså. Det är exakt såhär jag mår nu som jag aldrig ville känna igen. Jag vill inte ha ångest, känna mig hopplös, ensam och oälskad. Jag vill vara den personen som skrattade på riktigt och mådde bra och var nöjd med livet. Det är jobbigt när man bara har saker att klaga på. Egentligen har jag massor av bra saker också, men jag kan inte fokusera på det. Jag behöver konstant nya bra saker. Men det går inte. Jag borde ha lärt mig att det inte funkar så. Att man ska fokusera på dom bra sakerna. Även om det finns dåliga saker. Men jag är världens mest dysfunktionella människa och kommer aldrig fungera korrekt.

Tack för mig

Flickan är bara tretton, redan sårad för livet
istället för å prata om skiten så låser hon in det
varje kväll samma visa, fram med vassa föremål
hon skadar sig själv för hon tror att allt går över då
hon vägrar att sluta, hon påstår hon är fast
och hennes pissiga samvete får henne att gråta varje natt
ingen vet, ingen ser va som sker (sker)
hon bara ler, men alla vet att nått e fel (fel)
och för varje dag som går får hon sämre samvete
intalar sig själv att de blir bra när hon skär i handleden
hon anser sig vara en glad individ
men jag vet att hon är fylld av sorg och hat inuti
allt för många tankar snurrar runt i hennes skalle
hon ser spår av blodfläckar på sin enda älsklings nalle
stackars lilla flicka ingen att prata med
hon mår lika illa varje dag, hon hatar de
Tårar och blod är en del av hennes vardag
Några försod, men enda vännen är hennes rakblad


F A  N  &  H E L V E T E 

Jag tar dig sann eller falsk, offer eller tyrann.

Jag är jävligt trött på alla dessa påhopp som sårar.
Jag är sårbar, för jag är bara människa. Och jag har inte snackat skit om er. Allt jag har sagt skulle jag kunna säga framför er och du letar efter saker att hata mig för.

Vad gör jag som alltid blir så fel?
Varför kan inte folk ta min ironi?
Borde jag sluta med min ironi och bli en tråkig jävla pinne istället?
Ne, tänker jante. Verkligen inte!
Speciellt inte för eran skull. Ni behandlar inte mig bra.
Är det så ni behandlar era vänner är jag inte säker på att jag vill ha något med er att göra.

Nu har jag sagt det jag velat få sagt.
Jag är trött på att ingen förstår

RSS 2.0