Försvunnen och vilse.

Jag får krupp på min lärare, men bara lite på skoj. Haha. Han vill att jag ska förbättra min text hela tiden. Jag är nöjd, men kan väl egentligen bättre. Men jag orkar faktist inte lägga ner världens energi på en liten presentation. Det känns onödigt, haha.

Snart är det lunch och det är lasagne idag. Jag ska äta sallad och bara sallad. Jag äter ju inte kolhydrater mer än en måltid per dag. Jag vet att jag inte kommer att klara av att inte äta bröd ikväll. Så jag sparar mig till det istället. Men salladen här är så sjukt god att jag känner ingen sorg av att inte äta lasagnen.

Jag har blivit så himla förtrollad. Jag vet inte om jag gillar det eller inte. Det gör mig lite galen. Men är så himla förtjust och deb här känslan är så mjuk och fin. Man liksom ligger på ett varmt fluffigt moln och drömmer sig bort. Mjukt och fluffigt. Min hjärna är mjuk och fluffig, åh.