Kladdkakecheesecakekletismeti.
Idag har varit en bra dag. Jag har mest gått runt och tänkt på min fina dröm inatt. Min kropp längtar efter kärlek i massor. Jag har en sån brist på kärlek. Har aldrig fått så mycket jag behövt. Varken från familj eller vänner. Jag kräver rätt mycket, faktist. Idag hade jag pappas tjocktröja på mig och jag tänkte att den inte luktade pappa längre. En gång i tiden luktade den pappa och jag älskade den pga det. Men nu luktar den mest tvättmedel och mig. Det gör mig ledsen. Jag saknar pappalukten. Jag saknar pappa.
Idag hade jag lektioner till 12, dvs två lektioner. Det var skönt, för om vi gått längre hade jag nog inte orkat och gått hem istället. Efter skolan så vilade jag ett tag, för att sedan gå ner till Tidaholm och köpa ingredienser till en födelsedagskaka vi skulle baka till Isabella som fyller 21 imorgon. Jag kan inte vara med och fira henne, för även min mami fyller år imorgon (40, hohoho), så jag ska åka till Skövde och äta på restaurant. Men jag, Cissi och Emma bakade en kladdkakecheesecake till henne. Den blev kletismeti som attan, men väldigt god! Dock sjukt maffig och man orkade typ 3 tuggor, sen blev man asmätt! Jag känner verkligen att vi är som en liten familj här. Vi har så sjuk humor allihopa och vi har en jättebra sammanhållning. Jag vill inte att tiden ska gå, för jag vet att dom bara ska gå här i ett år. Åh, vad ska jag göra utan er nästa år? Ni har fått mig att inse så sjukt mycket och ni får mig att känna mig mindre ensam. Det känns som att jag faktist har ett liv utanför internet. Innan har det känts som att jag liksom haft hela mitt liv i Stockholm. Att det stått på paus så fort jag åkt därifrån. Men nu fortsätter ju faktist livet även här. Det är inte bara datorn som håller mig sysselsatt och håller mitt humör uppe. Utan även dom fina människorna här. Åh, tack för allt ni ger mig.
Jag känner just nu att jag behöver någon som ligger bredvid mig i min säng, håller om mig, stryker mig över kinden och pillar mig i håret, medans den viskar i mitt öra att den aldrig kommer lämna mig. Att den kommer älska mig förevigt. Men jag har ingen sån. Jag har ingen som älskar mig villkorslöst. Det är det enda jag faktist saknar just nu. Kärlek i alla former.
Idag hade jag lektioner till 12, dvs två lektioner. Det var skönt, för om vi gått längre hade jag nog inte orkat och gått hem istället. Efter skolan så vilade jag ett tag, för att sedan gå ner till Tidaholm och köpa ingredienser till en födelsedagskaka vi skulle baka till Isabella som fyller 21 imorgon. Jag kan inte vara med och fira henne, för även min mami fyller år imorgon (40, hohoho), så jag ska åka till Skövde och äta på restaurant. Men jag, Cissi och Emma bakade en kladdkakecheesecake till henne. Den blev kletismeti som attan, men väldigt god! Dock sjukt maffig och man orkade typ 3 tuggor, sen blev man asmätt! Jag känner verkligen att vi är som en liten familj här. Vi har så sjuk humor allihopa och vi har en jättebra sammanhållning. Jag vill inte att tiden ska gå, för jag vet att dom bara ska gå här i ett år. Åh, vad ska jag göra utan er nästa år? Ni har fått mig att inse så sjukt mycket och ni får mig att känna mig mindre ensam. Det känns som att jag faktist har ett liv utanför internet. Innan har det känts som att jag liksom haft hela mitt liv i Stockholm. Att det stått på paus så fort jag åkt därifrån. Men nu fortsätter ju faktist livet även här. Det är inte bara datorn som håller mig sysselsatt och håller mitt humör uppe. Utan även dom fina människorna här. Åh, tack för allt ni ger mig.
Jag känner just nu att jag behöver någon som ligger bredvid mig i min säng, håller om mig, stryker mig över kinden och pillar mig i håret, medans den viskar i mitt öra att den aldrig kommer lämna mig. Att den kommer älska mig förevigt. Men jag har ingen sån. Jag har ingen som älskar mig villkorslöst. Det är det enda jag faktist saknar just nu. Kärlek i alla former.
Kommentarer
Trackback
