Försvunnen och vilse.

Jag vet inte riktigt hur/när det hände. Men jag fann mig lite längre ner än förut. Jag märker att jag hetsäter mer än jag klarar av (hur mycket klarar man av då? kan man fråga sig). Jag ser att jag prioriterar fel saker.
Jag tror jag behöver våren. Ljuset, gräset, blommorna, fåglarna, solen. Ja våren. Jag behöver konserter. Jag behöver sällskap.

Det är när jag känner såhär jag bara vill lyssna på parken. Min nya kärlek. Hjärtat slår, det slår skiten ur mig.