Försvunnen och vilse.

Sitter och skakar, gråter och hyperventilerar. Jag vet inte vad jag ska göra? Jag vet inte hur jag ska tänka? Jag vet ingenting! Jag tänker bara blankt just nu. Mitt huvud vill inte längre. Jag bara bryter ihop mest hela tiden. Jag vill bort nu. Bort där jag kan röka utan att oroa mig att jag ska lukta. Där jag kan sova bredvid någon och slippa vara rädd. Där jag kan skratta så jag inte kan andas. Jag vill verkligen bara bort. Jag kan inte leva. Jag orkar inte leva. Jag har tappat mig själv. Men när jag är med någon annan så liksom hittas jag utav den. Jag hittas och vet hur jag ska bete mig. Men när jag är ensam är jag så jävla förlorad.

Jag hade jättekul hos Mikaela. Hennes bror är så himla gullig!
Sebbe: "Nu går vi ut och röker!"
Mikaela: "Men Sebbe, du röker ju inte? haha"
Sebbe: "Nej, men då kan jag visa Mija alla mina cykeltricks och jaga henne med cykeln!"
Jag: "HAHAHA NEEEEJ, SLUTA! JAG BLIR RÄDD!"

Han var verkligen asgullig! (även fast dom sa f med många bokstäver, f med få bokstäver, b***, p**** och p***. Bland annat. Allt möjligt! INTE OKEJ!

Nu ska jag försöka lugna ner mig, andas och sluta gråt