Försvunnen och vilse.

Jag har kommit hem från Stockholm nu. Det var den tråkigaste stockholmsresa jag varit på NÅGONSIN. Jag ville bara åka hem hela tiden. Men det enda bra var att jag fick träffa Olle, Emily och Gardat (P-P-PUMPAPAAAAAAAAJ) och att jag fick lära Björn och Ninni mer. Dom är trevliga som fan och förstog mig väldigt mycket till skillnad från andra klasskamrater, haha. Men annars har jag blivit myggbiten, fått stora allergiska reaktioner på myggbetten, inte kunnat sova en natt uppe hos tjejerna (eller räknas 2½ timmar?), sovit en natt nere hos killarna, spelar finns i sjön, skrikit pumpapaj ett antal gånger, lagat mat (vilket ledde till att jag fick ångest och gick och grät på rummet), gråtit på bussen hysteriskt men ingen vågade säga nåt, varit på naturhistoriska, blivit JÄTTESJUK, pratat om bajs/att bajsa med killarna i klassen, osv. Jag orkar verkligen inte rabbla resten. Det har bara varit jättejobbigt, okej? Och nu är allt jättejobbigt igen, med tanke på att jag är mycketmycketmycket sjuk och är helt orkelös. Sissel kommer på fredag, jag hoppas verkligen jag har blivit frisk(are) tills dess. Sen vill jag gå till skolan. Orka ligga hemma när skolan är sjukt rolig och motiverande!?

Den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna.

<3