It's a cold and it's a broken hallelujah.

Att leva ett liv med ångest är inte lätt. Egentligen skulle jag nog hellre dö. Men det är inte ett alternativ. Så här går jag med ångest allt för ofta. Och att inte ens min pappa kan förstå varför jag har ångest, det gör ont. För även om jag förklarar, så förstår han inte... Ett liv med ångest är inte ett liv, utan ett helvete...

Ni må ha ändrat pappa, men jag är starkare än honom. Jag är mig själv och ingenting ni säger, gör eller vill kan ändra på det. Jag är en sjuk människa och jag är på väg mot ett friskare liv. Men det är en lång väg kvar. Tills dess får ni acceptera att jag är jag. Tack

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0