Försvunnen och vilse.

Ikväll är en konstig kväll. Jag har en sån känsla att allt är fel. Att alla mår dåligt och gör dåliga saker. Alltså jag kan inte riktigt förklara. Inget känns okej inuti mig i alla fall. Och då sitter man och undrar vad det kan vara egentligen. Om det är något som inte står rätt till eller om det egentligen bara handlar om en själv. Och ja vet inte riktigt...

Pusslet på 1000 bitar är färdiglagt och det ligger som en fin bild på vardagsrumsbordet. Jag funderar på att riva sönder det och börja på ett nytt tusenbitarspussel. Är det värt det? Mja, jo det är nog det. Men bara tanken på att ta sönder mitt svenska slott pussel gör ont. Jag har ju kämpat som en idiot för att få det klart. Det är det som är så konstigt med pussel. Man kämpar och kämpar för att få det klart. Sen när det är klart, då tar man sönder det och bygger nytt? Det är nog något av det ovettigaste saker jag någonsin tänkt på.

Imorgon åker jag till göteborg och gömmer känslorna ett tag. Iaf dom där dåliga känslorna som kan döda en liksom. Jag ska skratta, le och må bra imorgon. DET HAR JAG BESTÄMT MINSANN!

Lägg dig ner i gräset nu
Du är så varm här
Jag vill ha min tunga där
du är, så nära att du blir våt
men så nära får ingen gå...

<3