Försvunnen och vilse.

Jag ligger och stirrar i taket, vilket jag har gjort hela natten i princip. Jag kan inte sova även fast jag är så trött att jag nästan dör. Jag har så JÄVLA ont i halsen, det är så tjockt att det är svårt att andas (nej, jag kan inte sluta klaga. Ja, jag kommer klaga på det tills det är över och det inte stör mig längre). Jag ligger och gråter fast jag vet knappt varför (eller så vet jag fast jag vågar helt enkelt inte erkänna det). Jag är så trött på att gråta. Jag undrar när tårarna ska ta slut? Men jag väntar, väntar och väntar på att dom ska torka, men det kommer fler och fler. Hur vet man när tårarna tar slut? Är tårarna slut den dagen man dör? Eller kanske dör man när tårarna är slut? Äsch, jag vet verkligen inte. Jag vill bara bli behövd av någon. Men det är jag inte. Så jag får ligga i min säng och gråta tills tårarna tar slut, eller tills jag drunknar i sjön som mina tårar bildat.
(Vill någon komma och torka mina tårar?)


Du la dig på rälsen
du var så trött, du lät tågen ta bekymren...
och det känns som jag gett allt jag kan ge
ändå har jag inte hittat vad jag letat efter
Jag har varit i alla städer...
letat efter dig...