Försvunnen och vilse.

Nu har jag vaknat om igen. Huvudvärken är mildare och jag känner mig dåsig somfan. Vad kan det här ha berott på? Jag har seriöst ALDRIG haft så ont i huvudet förut. Det kändes liksom som... Ne jag vet inte vad egentligen. Thank god for värktabletter och sömn. Jag vill verkligen inte vara hemma idag. Jag vill ut och gå, umgås med vänner, parta, osv. Men jag vet inte om det är så bra när man mår såhär? Jag får väl se hur det blir lite senare.

För övrigt så saknas Stockholm något otroligt av mig (ovanligt va?). Jag hatar att inte känna mig fri (I don't belong where I don't feel free). Jag vill bara springa ute på gatorna i Stockholm på natten och skratta, sjunga och bara vara. Jag kommer ALDRIG glömma den där natten. Det är en av dom finaste minnen jag har.